“Lagom comes from the word lag (law). In Sweden not following the rules is like cutting French Cheese the wrong way, a blasphemy that mechanically leads to public humiliation. Good taste in Swedish design has the double edge razor blade that slashes all things daring to be unfair, spontaneous, eccentric or - Luther forbids - provocative.”

Så låter en del av Misschiefs manifest, signerat Paola Bjäringer, och det sammanfattar essensen av Misschiefs to a nail. I Bilpalatset i Hagastaden huserar Misschiefs i nya lokaler sedan några månader tillbaka. Misschiefs har funnit sedan 2020 och är en metod och plats för att demokratisera konst och synliggöra kvinnliga och ickebinära konstnärer. Syftet är att fylla så många tomma ytor som möjligt i staden men inte bara i Stockholm (vi återkommer till det senare i texten). Misschiefs finansieras av Paola själv, Kulturrådet och Stockholms Stad.

l Misschiefs lokaler sitter 20 konstnärer och arbetar i sina ateljeér samtidigt som de har möjlighet att ställa ut på de gemensamma ytorna. Kriterierna för de konstnärer som finns under Misschiefs vingar är att de ska hålla konstnärlig hög nivå, definiera sig som professionella, vara kvinnor eller icke binära.

Jag tas emot av Paola, grundare och curator för Misschiefs och efter en rundtur sätter vi oss ned i det gemensamma köket. Vi börjar med Paolas bakgrund för att sedan grotta ner oss i några av Misschiefs projekt. 

Hej Paola! Vill du berätta lite om din bakgrund?

- Jag är 42 år gammal, född i Sverige men flyttade till Paris när jag var två år. Jag är fransk i min uppväxt och i mitt språk. Min kultur är fransk, min man är fransk och mina barn är födda i Frankrike men jag växte upp med en feministisk mamma och en massa starka feministiska skandinaviska kvinnor. I 20-årsåldern bodde jag i London och jobbade som journalist. Sedan började jag plugga genusvetenskap och tog en master i det. Att studera genusvetenskap ändrade mitt liv och vände upp och ned på det mesta. Min avhandling handlade om sexindustrin, feminism och objekt och därefter skapade jag en lovetoy-kollektion. Sedan träffade jag den världsberömda kvinnliga formgivaren Matali Crasset som blev min mentor och tillsammans skapade vi 8:e himlen, som nu finns i många museérs permanenta kollektioner.

2009 öppnade jag galleriet Slott i Paris som var specialiserat på collectible design. Jag flyttade till Sverige för 6 år sedan och blev väldigt förvånad när jag såg att det inte fanns något renodlat designgalleri i Stockholm. Det som fanns var butiker som hade samma tråkiga design som alltid funnits, fin design må sägas men inte speciellt nyskapande. Överallt var det samma lampor av samma snubbe, fin lampa men det kändes väldigt gammalmodigt, väldigt manligt och väldigt vitt. Så då tänkte jag: vart är alla nya spännande formgivare? 

Utifrån det började Misschiefs växa som ett “gap in the market”, jag såg att det fanns ett behov. Jag gjorde en lista på alla grymma kreatörer som jag hittade inom design och andra sammanhang och de bästa var kvinnor. Så föddes Misschiefs. Jag tog sedan fram ett antal namn på konstnärer som skapade en kollektion med designobjekt för Misschiefs och det blev vårt första projekt. Sedan vävde jag ihop det praktiska arbetet med frågor som länge intresserat mig så som; vem får prata, hur och när och i vilket sammanhang, vilka har rätt till staden, vad är kultur och så vidare. Allt det är grunden till det som idag är Misschiefs. 

Varifrån kommer namnet Misschiefs?

- Namnet handlar om uppror och lekfullhet. Att göra motstånd mot vit, patriarkal och heteronormativ hegemoni, både i konstvärlden och generellt. Namnet representerar idén om att minoriteter, kvinnor, ickebinära och LBGTQI+ personer ska ta hand om och stötta varandra. Konstnärer utnyttjas fortfarande av de som i grunden endast har monetära intressen, något som vårt samhälle tillåter. Det finns föreställningar om att de ska arbeta gratis eller få betalt i exponering när verkligheten är att de har svårt att betala för ateljéplatser eller sina egna hyror, trots stipendier och bidrag. Misschiefs är ett trygg(are) rum för att skapa, göra motstånd och leva.

Paola om Misschiefs olika projekt. 

Första kollektionen; Misschiefs The Original Collection

“2019 skapade Misschiefs en egenfinansierad kollektion av collectible design. Jag ville inte ha sponsorer, jag ville ha total frihet. Kollektionen bestod av unika verk från tio utvalda konstnärer, alla kvinnor, både yngre och etablerade. Misschiefs första utställning var nomadisk och öppnade i Bångska våningen i Stockholm som första plats. Därefter skulle den resa till olika städer i Europa: Milano, Paris, London etc. I varje ny stad skulle en särskilt utvald konstnär ansluta. På grund av pandemin kunde vi inte åka, så det är först nu i somras, 2 år senare, som den äntligen kunde visas i en fantastisk kvinnoägd konsthall (Fabbrica Bini) i Milano under Salone Del Mobile.”

Misschiefs x Linnégatan

“Pandemin hände och för att objekten inte skulle stå på ett lager blev jag tvungen att tänka om. Jag fick kontakt med en kvinna på Humlegården fastighetsbolag som gav oss tillgång till ett 550 kvm stort gammalt tvätteri på Linnégatan. Då ringde jag de som varit med i den första kollektionen och hörde om de behövde plats för att arbeta och visa sin konst kostnadsfritt. Det som var häftigt med platsen var att den ligger på en av Sveriges dyraste adresser vilket möjliggjorde att konstnärer vars röster inte brukar höras på de gatorna fick ta plats. Det blev ett hands on experiment. På Linnégatan hade vi utöver ateljéer utställningsverksamhet och vi gjorde över 50 utställningar under de två år som vi var på plats. Bland annat utställningen We met at a square and created a circle med konstnären Alexandra Karpilovski som du kan läsa mer om här.” 

Hagastaden

“Nu är vi i Hagastaden och där har vi fortsatt vårt samarbete med samma fastighetsbolag. Kvarteren växer här på ena sidan och på den andra sidan har vi det gamla Stockholm. Det kommer hända mycket intressanta saker här, vi håller nu på att öppna upp för två nya ateljéplatser och vi kommer att ta över nya platser i staden. Vi vill demokratisera konsten i staden men inte bara i Stockholm. Planen är att Misschiefs kommer dyka upp även i andra städer i Sverige framöver. Behoven finns överallt. Efter årsskiftet kommer vi ha en utställningslokal mot gatan, för att främja utbytet mellan publik och konstnär.” 

Kolla in Misscheifs Artworks sida här och hemsida här.