Vi möts över zoom på varsin datorskärm. Min i Stockholm och Pers i Malmö. Per gör sig redo för att flytta till större och varvar flyttfix med skapande som han utför både hemifrån och i ateljén. 

Hej Per Fhager! Berätta om din konstnärliga process!

- En stor del av min konstnärliga process är att planera och lägga upp arbetet då det är väldigt tidskrävande. Mycket av det jag gör kretsar kring tidsoptimering, excelfiler och planering kring att köpa in material och räkna på hur mycket som går åt. Jag jobbar hela tiden emot tiden och har optimerat den här processen för att jag ska kunna göra så mycket som jag vill. Jag har en fri tankeprocess. Den processen är lite motsatsen till det här fyrkantiga förarbetet men jag tycker det systematiska och det fria kompletterar varandra. Jag vill inte ha det på något annat sätt. En tavla tar ungefär en månad till en och en halv månad att göra inklusive planering, men det beror såklart på hur stor den är och hur mycket färger det är. 

Hur kom du in på broderiet från början?

- Jag har sedan jag var barn haft ett textilt intresse. Det började redan på syslöjden när man fick brodera korsstygn. Jag har alltid hållit på med det textila, inte bara broderi utan även stickning och virkning. Jag läste textil på gymnasiet och då lärde jag mig mycket om textilt hantverk och sedan gick jag på Beckmans Designhögskola och studerade modedesign. Broderiet dök upp i mina kollektioner på Beckmans, jag gjorde bland annat bikiniöverdelar av gamla korsstygnsbonader. På Beckmans kom broderiet tillbaka till mig men jag kom också på att jag ville göra någonting för mig själv parallellt med skolan. Mitt tv-spels intresse hade jag med mig sedan jag var barn men det hade också legat i träda. Det var som att mina gamla intressen hann ikapp mig samtidigt och då fick jag idéen att jag ville brodera någonting från ett spel och det skulle vara en stor tavla. 

Jag gjorde tavlorna för mig själv till en början. Jag handlade mitt garn i en butik på Drottninggatsbacken och hon som ägde butiken frågade om jag inte ville ställa ut mina tavlor i hennes skyltfönster. Först ville jag inte det för att jag tyckte det var pinsamt men sedan blev jag övertalad av mina vänner att göra det. Efter två dagar så säger hon som har butiken att någon ville komma i kontakt med mig. Det var Jan Stene som har (nu nedlagada) Stene Projects som gick förbi den affären varje dag. Det var så jag kom in i konstvärlden.

Vill du berätta lite om din utställning som du haft på VIDA museum och konsthall?

- Utställningen på VIDA museum och konsthall pågick till slutet av 2022 och var en utställning med verk inspirerade av obskyra spel. De flesta spel som jag vanligtvis porträtterar i mina verk är spel som ligger mig varmt om hjärtat och som jag själv älskat och spelat i min barndom, men på VIDA hade jag med många spel från 80- och 90 talen som jag har upptäckt nu i vuxen ålder. Många av de spelen har inte släppts utanför Japan och det är extra kul för de spelen som aldrig kommer till västvärlden kommer inte hit för att de har ansetts för konstiga eller för svåra. Jag har ett stort intresse för Japan, jag har varit i Japan flera gånger och det är också ett intresse som hängt med mig från barndomen. Utställningen kommer att gå vidare till Jönköpings Läns museum under 2023 och då kommer jag lägga till och komplettera med några fler verk. Utställningen i Jönköping kommer bli en remix mellan de verk som visats på VIDA och några nya.

Vad har du fått för publikreaktioner på verken på VIDA?

- VIDA är ett museum som har väldigt många stammisar som bor nära och är där ofta. Vernissagen som var på VIDA var det bästa jag har varit med om för att det var så många som kom fram till mig och pratade. Ofta vågar folk inte prata med konstnären, det är lite läskigt. Det var många lite äldre personer som kanske inte spelar de här spelen själva men jag var förbluffad över hur många som ändå kände igen mediet och spelen. Jag vill inte att man ska behöva ha någon förkunskap för att uppskatta verken. Jag vill att verken ska fungera för sig själv, att det finns något intressant med komposition och estetik som ligger utanför att man själv har en koppling till det specifika spelet. Annars blir det lätt klubben för inbördes beundran och det vill jag inte. Jag vill att mina verk ska kunna uppskattas av alla. 

Vad inspirerar dig när du skapar?

- Spelen är som fönster som jag tittar in i och tittar tillbaka in i mitt eget förflutna. De här spelen kommer från olika delar av min uppväxt, det är grundskolan, mellanstadiet och högstadiet. Precis som alla andra har jag både positiva och negativa minnen från min uppväxt och lite beroende på vilket spel jag tar mig an är det både de positiva och de smärtsamma minnena som visar sig. Spelen betyder väldigt mycket för mig, de blir ett sätt för mig att bearbeta min uppväxt på och gå igenom olika episoder i mitt liv. Minnen och nostalgi spelar en stor roll. Mycket av det jag gör är väldigt personligt. 

Hur tänker du kring estetik? Dina verk har en väldigt specifik estetik i förhållande till spelen. Hur tänker du kring begreppet estetik när du skapar?

- Det är ju någon annans bilder som jag tar, jag har en förlaga som jag jobbar med. Det jag jobbar med är komposition i bilden och där tar jag mig såklart konstnärliga friheter. I plattformsspel som Mario så är figuren alltid i mitten men i mina verk så placerar jag figurerna vart jag vill, ofta placerar jag dem lite åt ena sidan för det ska bli en bra komposition. Jag har haft lite olika perioder, ibland har det varit väldigt mycket färger och hysteriskt och ibland enfärgat och minimalistiskt. Nu har jag landat i ett mellanting mellan de två ytterligheterna. Förloppet i spelet så som jag upplevde det ska återges på duken. Sedan handlar det också om färger såklart, det dekorativa är otroligt viktigt för mig. Mycket av det jag jobbar med är naturskildringar för det förekommer ofta i spelen och utgår ifrån japansk tradition där det handlar mycket om mötet mellan teknologi och natur. 

Du bor i Malmö. Vad ska man inte missa på Malmös konstscen? 

- Jag går en del promenader med hunden i Malmös parker, dessa turer har utvecklats till upptäcksfärder för den offentliga konst som finns där, som det sagoaktiga Ekotemplet i Pildammsparken.

Slutligen, vill du berätta lite om de verk som du skapade för Artworks och som vi ställde ut på vårt kontor. 

- Det är motiv hämtade från de första spelen som kom till Nintendo 8-bitar på tidig 80-tal. Många av de här spelen var arkadspel som de konverterade till konsolspel. Spelen hade enkel grafik och en svart bakgrund, ofta färgglada figurer och tydliga detaljer. Om man tittar på en gammal tjock tv så får du linjer i bilden som kallas för scan-lines och de linjerna ville jag återskapa i verken. Jag färgade bottenväven svart och så har jag försökt återskapa den där tjock tv-estetiken. Det är roliga spel som jag har positiva minnen av så därför var det en väldigt rolig tid att gå in i. 

5 snabba med Per 

Favoritkonstnär? Alexander Tallén

Favoritfilm? Cat on a Hot Tin Roof

Favoritfärg? Buteljgrön

Favoritspel? The Legend of Zelda: Link's Awakening

Favoritlåt? Dance In the Dark - Lady Gaga

Besök Pers Artworks sida här och hemsida här.