Inez Jönssons nya verk kan sammanfattas som varande piktogram som symboliserar nordisk minimalism i dess sanna essens. Färgerna kommer från det som återfinns i den svenska skogen, och symbolspråket vittnar om en helhet vars fragment i sig inte behöver vara en egen entitet, men tillsammans bildar de minimalism. Delarna utgör sålunda något större. Det finns en båge som sammanflätar hennes alster med Arte Poverarörelsen. I den andan är materialen billiga eller gratis, vilket inte devalverar det större värdet i konsten.
Jönsson studerar gränser. Måleri, hantverk och teknik blandas för att bli som ett fönster mot det upphöjda. Purismen i hennes verk förutsätter en inre resa. Fönstret öppnas och vi ser vad som är utanför – men också innanför. En blinkning finns i vävarna åt Emma Kunz, särskilt då de bjuder in till denna existentiella självrannsakning. Jönsson har i denna utställning jobbat med linjer, både som gränser och det motsatta. Två kolsvarta fält åtskiljs av en linje i mitten. Perfektionisten i henne vill göra linjen fullständigt rak, men övningen består i att lämna den o-rak. Ögat ser ändå vad den åstadkommer med det större hela. Det finns något djupt mänskligt i att inte tejpa upp linjerna utan låta konstnärens hand skapa en linje som då plötsligen upplevs som rakare då den är organisk (mitt i naturens färger och material).
Måleriet har genom detta för Jönsson öppnat upp nya möjligheter för henne. De nya svarta verken innehåller allt som en målning traditionellt sett har, men hon kallar det inte för måleri. Trådarna av lin i vävarna skapar tillsammans inte en väv, utan en linneduk, som är måleri men inte har bemålats. Ramarna är egengjorda av furu och andas tungt av svensk förankring i vår gemensamma historia och hantverkstradition. Ebenhols må vara tjusigt, men den lokala traditionen lockar och rockar särskilt i dessa tider av miljöförstörelse. Det sparsmakade enkla ger nytt liv åt det som återfinns överallt i bodar, på fält, landställen och landsbygd. Materialen omformas och återföder med sin nordiska minimalism en Linné-inspirerad artrikedom i det enkla.
